Spoilers från huvudstoryn.

Herman har saknats länge nu, och häromdagen mötte jag äntligen upp med organisationen CHILL för att utföra en räddningsaktion. CHILL, okänt vad det exakt står för, utger sig för att vara Skördebygdens sista hopp mot GED och deras försök att förstöra naturen. De är inte många men mycket skickliga och håller till i skuggorna vilket blir deras stora fördel.

Jag träffade Juniper Peaceblom som stod och vaktade utanför Hillcrest-området. Jag förklarade läget och när han fick reda på att kod Snödroppe gäller fick han genast fart. Vi klippte oss igenom stängslet till området och tog oss in för att börja leta efter Herman.

Katten Doris följde även med på vårt äventyr

Vi tog oss från det ena tornet till det andra: så högt upp vi kan komma för att hitta Herman. Vakterna som gick omkring på området hade alla på sig solglasögon så det var relativt lätt att undvika att bli fångad (även att smyga tillbaka när jag trots allt blev det...). Det verkar dock som att det är något mystiskt och hemligt de håller på med i Hillcrest, när till och med vakterna inte får se någonting. 

Tillslut hittade vi Herman inlåst i en container, vaktad av flera GED-arbetare. Juniper, modig som han är, skapade en distraktion medan jag smög upp och försökte klippa loss Herman. Hjärtat bultade medan jag försökte och jag kunde knappt lyssna på Herman när han berättade vad GED håller på med i Hillcrest. Tydligen hade de försökt bryta "drakonium" (namngett efter Mrs Drake, såklart), en värdefull mineral. Varför och vad den gjorde visste han inte, men det var därför Hillcrest nu ligger öde och alla invånare blivit tvungna att flytta: till förmån av gruvan GED byggt. Något hade dock gått fel när de började borra och en stor explosion hade inträffat. En mystisk lilafärgad dimma hade spridit sig över hela Hillcrest och arbetarna hade varit tvungna att fly omedelbart. Alla hade dock inte lyckats hinna undan och om nätterna kan man fortfarande höra skrik därifrån... Det hela hade låtit som en skräckhistoria gjord för att skrämma små barn om inte Herman hade berättat detta med en full allvarlig min och sedan själv bekräftat att han också hört skriken. 

Jag lyckades inte rädda Herman innan vakterna kom tillbaka, så jag fick återvända med informationen till CHILLs ledare: Mrs X. Hon är tillfälligt bosatt i observatoriet i Skördebygden. Vägen dit är hårt bevakad av bland annat Silencia som jag träffade. Jag blev även introducerad till ytterligare en medlem: Syntax. När jag berättade för Mrs X om GEDs planer att ta tillbaka gruvan för att bryta det så kallad drakoniumet blev det brått och operation Sommarregn påbörjades genast.

Först behövde vi ritningar över GEDs högkvarter som fanns på en USB hos toppagenten Günther. Med hjälp av Gretchen (och en massa jorcola) lyckades vi knäcka krypteringen. Sedan träffade jag Silencia i Jarlaheim. Vi hade nämligen fått reda på att ett topphemligt möte skulle ske mellan GED och Dark Core i en övergiven gränd. Vi kom dit med inte mycket tid över till förklädnad och fick därför gömma oss i några tomma lådor. Genom springorna kunde jag urskilja Mrs Drake och Drako. Det var svårt att inte göra någonting men vi satt och lyssnade tålmodigt i den trånga lådan medan de kom till en överenskommelse: GED lånar utrustning för att bryta drakoniumet och i gengäld får Dark Core tillgång till en viss procent och Herman.

Denna information satte fart i både mig och Silencia. Självklart kunde vi inte tillåta att Herman överläts åt Dark Core! Efter att ha hört tiden de skulle överlämna Herman och kusten var klar red vi iväg till New Hillcrest för att låna byggarbetarsaker-- en smart plan Silencia kom på för att fördröja att transporten. När tiden väl var kommen stack vi iväg till värdshuset, den väg Dark Core måste passera för att ta sig till sitt högkvarter. Vi satte upp allt och sedan var det bara att vänta och hoppas. Kort därefter rullade skåpbilen upp till bron och Silencia lyckades övertala dem att bron var sönder. Tiden var knapp men den här gången var jag bestämd att inte misslyckas. Jag smällde upp dörrarna i tid för att GED fick syn på mig och vi gjorde en snäv (men lyckad) flykt!

Operation Sommarregn var lyckad, Herman är hemma igen och nu ska jag ta och njuta av sommaren efter detta äventyret. Det är bra med lite avkoppling också.

Välkommen till Fort Marias källare. Beatrix, capranen som bor i Fort Maria, visade oss den hemliga vägen in. Vi hamnade mitt i biblioteket i Fort Maria. Jag har aldrig sett så många böcker förr på samma ställe! Mysigt med många platser att sitta och läsa, synd att det blev övergivet... Mrs Holdsworth fanns dock ingenstans att hitta.

Biblioteket var dock större än det först anades. Mystiska sken och lappar runt om på väggarna ledde oss till en helt ny del; källaren. En spiraltrappa sköts upp ur marken och avslöjade sedan länge glömd kunskap. Rader av böcker och bokhyllor och längst in fann vi henne. Mrs Holdsworth var i färd med att forska i gamla historier på Jorvik, vi får se vad hon har hittat!

Häromdagen bestämde sig ödesryttarna och jag oss för att komma in i Fort Maria och utforska biblioteket samt hämta hem Mrs. Holdsworth. Det visade sig dock vara mer utmaning än vad vi trodde! Det verkar vila någon slags magisk, onaturlig kraft kring stället och trots alla våra försök att komma in lyckades vi inte! Som tur är finns det rykten om en annan väg...

Först måste vi fånga en capran som har slått upp läger därinne. Kanske inte det bästa första intrycket att göra på någon vars hem man behöver låna.

Det var så vi fick träffa Beatrix för första gången! :-) Som tur är var hon villig att visa vägen efter att vi sprungit några ärenden åt henne. Nu får vi se vad biblioteket har att erbjuda inne i fortet! Jag har alltid varit förtjust i böcker och alltid velat utforska Fort Marias hemligheter.

Spoilers