Ingen aning, men fint är det i alla fall såhär dags. Har inte sett en enda häst eller människa, de flesta sover väl fortfarande.

Det verkar som om Applecake gillar bubblor. Jag kan inte klaga, för det gör jag med!

Då var det dags att ännu en gång ta med Applecake till ponnychampionatet. Det blev en sjunde plats... men det var roligt, och det är väl det som är huvudsaken?

Solnedgången i Moorland är så vacker.

Ack, jag som bara skulle in och titta på vad det var Jorvikborna höll på med, och råkade hamna i centrum istället. Jag hörde talas om denna så kallade 'Fashion Week' och bestämde mig för att kolla vad alla pratade om. Det snackades ju bara om det senaste modet och vad hon modetanten - vad hon nu hette! Istället började modepolisen prata med mig (han tyckte väl min outfit var helt klockren) och helt plötsligt var jag indragen i någon cirkus jag helst skulle slippa. Men jag antar väl att ibland kan även någon som jag tycka om att stå på scenen.

En tur vid stranden för att göra det jag mest tycker om - att njuta av den friska luften. Som tur var det fint väder, jag hoppas på många fina höstdagar fram till vintern kommer.

Ett främmande föremål i en familjär värld. Efter att tag blir man van att allting kan hända här på ön, även svävande hästskor. Det är bara att acceptera och gå vidare, man tjänar ingenting på att ifrågasätta allting. I mina dar har jag upptäckt att jag väldigt sällan får svar på mina frågor i alla fall.